LEKTION 12 

Italien 

Hela Italien är ett enda stort vinområde. Italien har 20 regioner och i varenda region odlar man vin. Dock är de flesta viner okända eftersom majoriteten inte kommer utanför regionen.

Italiens vinproduktion har minskat på senare tid och man gör nu för tiden mer kvalitetsvin än s.k. ”bulkvin”. Landets totala vinproduktion är nu ca 45 miljoner hl/år.

Några vanliga druvsorter

Blå

• Sangiovese = 9% av arealen (vanligast!)
• Barbera = 5%
• Merlot = 3%
• Montepulciano = 3%
• Negro Amaro = 3%

Gröna

• Trebbiano = 8%
• Cataratto = 7%
• Malvasia = 3%
• Muscat = 2%

Vinlagar och klassificering

1. Vino da Tavola (bordsvin): vin utan geografisk härkomst
2. IGT (Vino da Tavola con Indicazione Geografica Tipica): vin som kommer från ett specificerat område, snäppet finare än vino da tavola
3. DOC (Denominazione di Origine Controllata)
4. DOCG (Denominazione di Orgine Controllata e Garantita):här ingår de finaste vinerna. I slutet av år 2015 fanns det 74 stycken.

Antalet i de olika grupperna förändras hela tiden. Viktigt för de italienska vinerna är området och druvan(likt vingården i Bourgogne).  Man gör allt för att nå DOCG-klassificeringen då det är viktigt ur både kvalitetsaspekt och marknadsföringsargument.

Vinområden och dess typiska druvor

• Piemonte: Nebbiolo/Spanne, Barbera, Dolcetto, Moscata
• Trentino-Alto Adige: Schiava Grossa, Vernatsch, Trollinger, Traminer
• Veneto: Corvina, Rondinella, Moline, Garganega
• Emilia-Romagna: Lambrusco
• Toscana: Sangiovese, Vernaca
• Marche: Verdicchio
• Campania: Aglianico
• Basilicata: Aglianico
• Apulien: Negroamaro, Primitivo
• Sicilien: Nero d’Avola
• Sardinien: Cannonau

Speciella produktionsmetoder

• Amarone: vinet görs på lufttorkade druvor (vilket gör att vattnet avdunstar och det blir mer socker kvar), således fås en koncentrering av musten med starkt reducerad avkastning som följd.
• Appassimento: druvorna lufttorkas under varierande tid.
  Appassire = vissna, Russin = Uva passa 
• Governo: teknik från Toscana utvecklad för Chianti redan på 1400-talet. En del druvor får torka och tillsätts till det stora jäskaret när jäsningen börjar avstanna. Detta ger ny näring åt jästen och jäsningen tar fart igen. Förekommer i liten skala i Marche och Umbrien.
• Ripasso: vanligaste användningen i Veneto. Vinet får jäsa en andra gång i 2-3 veckor med resterna från jäsning av Amarone. Ger mera kraft, alkohol och tanniner. Kallas ”fattigmansamarone”.

Ripasso = köra om en gång till. Namnet var tidigare varumärkesskyddat av MASI.

Amarone (della Valpolicella)

Amarone kommer från Veneto och görs på 40-70% Corvina. Kompletterande druvor är Rondinella och Molinara. Traditionell Amarone är botrytiserad, d.v.s. druvorna ska vara angripna av botrytis (= ädelröta). Den ska åldras på ekfat i 2-4 år och sedan på flaska i allt från sex månader till flera år.

(Numer används också en klon till Corvina, kallad Corvinone, för att göra Amarone. Denna ger en mustigare smak. Även druvan Oseleta kan idag vara med)

Chianti

Kort historia:

• 1984: Chianti blir DOCG
• 1996: Chianti Classico blir en egen appellation och skild från övriga Chianti. Därmed infördes också strikta regler att det måste vara 80-100% Sangiovese i vinerna.
• 2006: nu förbjuds gröna druvor i vinet
• 2014: kategorin Gran Selezione skapas, vilket betyder att vinet är lagrat i minst tre år.

Nu finns det tre klasser i Chianti Classico:

1. Gran Selezione
2. Riserva
3. Annata

Prosecco

Prosecco är ett mousserande vin gjort på druvan prosecco som 2009 bytte namn till Glera. Det görs 150 miljoner buteljer/år (jämfört med champagne 250 miljoner/år).

År 2010 bestämdes att prosecco endast får göras på Glera och inom bestämda områden. Samma år blir det också DOC.

Vita viner

Glöm inte att 40% av italienska viner är vita, och också oftast mycket bra viner.